Vägen mot optimal tävlingsvikt

Förra våren bestämde jag mig för att jag inte bara skulle vara i sjukt bra träningsform när jag skulle springa Stockholm Marathon utan även ha en mer eller mindre optimal vikt. Jag hade läst att varje kg extra kroppsvikt gör 4 min på ett Marathon. Jag hade 6 kg att gå ned och jag bestämde mig för att göra det genom att käka strikt 2000 kcal om dagen (jag är 193 cm lång och vägde 90 kg). Det är ett sjukt tråkigt sätt att förhålla sig till kost, men väldigt effektivt om man vill gå ned i vikt. Tävlingsdagen kom, jag vägde 84,6 kg och jag sprang på 3:15… kändes hur gött som helst!

Av någon anledning slappade jag till mig sen… Gick upp mer eller mindre till 90 kg igen under loppet av säsongen och resultaten dalade… Min peak var på Stockholm Marathon som var det första loppet för säsongen.


I år ska det bli andra bullar. Jag har låtit mig själv ligga runt 90 kg nu under hela ”off-season”-perioden, men under tävlingssäsongen ska jag ha mina 84 kg. Förra måndagen började så projekt ”Optimal Raceweight 2016”. Med 12 veckor kvar till årets första riktiga tävling började jag således att kapa kolhydrater (inte utesluta helt eftersom jag äter frukt) och tillsatt socker, alltså inga bakverk eller potatis/pasta/mjöl/gryner. Jag vet att detta har en bra effekt på mig och jag känner tydligt hur kroppen bränner mer fett än vanligt. Förhoppningen är att jag ska nå min målvikt med 4 veckor kvar till tävlingen i Aix-en-Provence och att jag ska kunna fasa över i vanlig blandkost inför tävlingen. Första veckan har gått mycket bra och jag har tappat 1 kg. Det är alltid så att man tappar mer i början då kolhydrater binder mycket vätska… Min tro är att jag kommer tappa 1 kg till den kommande veckan för att sedan stabilisera mig runt -0,5 kg per vecka.

Jag har aldrig tidigare gått på LCHF-kost samtidigt som jag tränar riktigt hårt och det är verkligen en ny upplevelse. De allra flesta träningspassen har gått bra med undantag för VO2-maxpassen… Jag hoppas att kroppen sakta, men säkert, vänjer sig vid att nyttja triglyceriderna i blodet istället för kolhydraterna vid högintensiva intervaller för just nu kommer jag inte i mål på dessa intervallpass! Jag skulle köra ett cykelpass med 2-minutare på 120 % av FTP, någonting som jag normalt inte har några problem med, men det gick inte. Efter 1 minut på varje intervall var jag helt slut. Jag hade inte slut på pulsslag, långt ifrån, men jag tappade kadens snabbt och kunde inte trycka vidare. Jag misstänker att det kommer att gå lite bättre denna vecka och att kroppen kanske vant sig nästa vecka. Det återstår att se!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *